Jag dricker kaffe.
Jag tenderar att överreagera.
Jag tenderar att i efterhand ifrågasätta mina val.
Jag tenderar att i efterhand ångra mina val, oavsett vad de bestod i.
Jag vill aldrig acceptera (än mindre bejaka) det som är.
Jag är livrädd för att behöva prestera.
Jag är livrädd för att bedömas.
Jag lägger kaffe i min kaka.
Jag ställer in den i ugnen.
Dramatiken i mitt kök är nästan överväldigande.
lördag 13 juni 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar