Det också. En liten sparv som man måste skydda och nära. Jag vill säga något som inte är så pretto, men allt jag försöker hålla i minnet faller ned och ut på papper, tusen små papper som jag sprider omkring mig som från, sår minnen. Och minns. Lite minns jag. Lite ordning skapar jag, kan nästan navigera i kaoset. Man skapar berättelser för att kunna urskilja variationer i innehållet, i formen. Jag har lärt mig det i skolan. Jag struntar i skolan och åker till USA. Skyddar sparven. Lilla sparv. Nu måste jag gå.
Allt jag skriver är schiffer som jag tyder sen, för att lära mig. Det är därför det blir så här.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar