animal

Tydligen finns det en gräns för vad kroppen orkar!
När jag kom hem från Peace & Love, finaste veckan i stan, lätt, men i alla fall: när jag kom hem så lade jag mig ner och dog. Jag har inte kunnat prata. Jag har knappt kunnat röra mig. Istället för att göra alla fina saker som jag vill och bore göra, och dessutom jobba, så har jag legat på golvet och tittat på dexter och bråkat med andrés. För jag blir galen, jag blir galen av alla saker jag vill göra men inte hinner, eller inte orkar. Min stickning på andra sidan rummet som jag inte orkar gå och hämta. Min bok som jag inte orkar öppna.
Nu är det bättre.
Nu kan jag resa mig upp och springa tills jag kraschar igen,
Livet, jag älskar dig fan kuk <3