dude, awesome.

Jag älskar när hjärnan gör nya, oväntade och konstruktiva saker.

Eller för att vara mer konkret: de senaste dagarna har jag varit på väg utför i en hastighet så hög att ingen kraft i världen hade kunnat stoppa mig. Det hela kulminerade någon gång igår kväll, eller snarare tidigt imorse - mina tankar gick ungefär "döden döden ångest döden ångest döden ångest" och "varför är det såhär, varför känner jag såhär, varför är allt så jävla meningslöst ångest döden varför varför". Det var påfrestande. Till slut tröttnade jag, klev utanför mig själv och tänkte, vad fan, såhär känner jag ibland. Det går över. Även om det kanske tar ett år så kommer det att gå över, jag behöver bara stå ut och acceptera det.
Och även om inte allt lystes upp av ett förklarat ljus (mitt liv har uppenbarligen inget sinne för dramatiska vändningar!), så blev jag lite lugn och kunde lägga mig och sova.
Huh.
Jag har aldrig någonsin känt något liknande.
Men det är inte allt! Idag vaknade jag förstås med döden ångest döden ångest som en käck liten bakgrundsmelodi, men jag tvingade mig i alla fall att äta min frukost och inget annat, och jag lämnade till och med hemmet i lagom tid för att utföra mina ålagda plikter. Och där jag vandrade mot spårvagnen, intensivt grubblande på varför jag över huvud taget skulle lägga ner energi på att göra vissa (bra) saker och låta bli att göra vissa (dåliga) saker när min existens ändå är i grunden meningslös och jag bryr mig inte om vad jag gör med mig själv och så vidare och så vidare - så slog det mig plötsligt att vad fan. Jag bryr mig inte om hur jag själv mår, jag bryr mig om hur andra mår, och det ena förutsätter faktiskt det andra. inte på det självutplånande sättet, utan mer "om jag utvecklar min fantastiska person kan jag dela med mig av all min härlighet till andra fantastiska människor och på så sätt berika deras liv, vilket är awesome."
Och sen blev jag glad.
Och sms:ade en häftig streckgubbskille till Lisa, som även hon är en häftig kille.





PS. Varför är ett fult men ganska roligt ord. Och först skrev jag "gnaska"! Haha.